Give me an animal
En elakhet som blir den ultimata komplimangen
Han menade att den fanns två världar, en sinnesvärld och en idévärld. I sinnesvärlden är allt obeständigt, saker kunde förändras och brytas ner. Något sådant kunde inte ske i idévärlden. Idén om godhet kunde aldrig förändras, däremot kunde en god människa förändras till en elak sådan. På samma sätt kunde en vacker kropp förändras och bli ful, däremot förändrades inte begreppet skönhet. Något vackert kunde inte vara något annat än vackert, det var oföränderligt och det tillhörde därför idévärlden. Han menade att själen egentligen hörde hemma i idévärlden och bara tillfälligt var bosatt i kroppen, men längtade tillbaka till idévärlden.
Och denna längtan kallade han för den högsta av kärlekar.
Kommentarer
Trackback
